Fasadrenovering i Solna

Fasadrenovering i Solna – en stad med många årsringar

Solna växte fram som flera förortssamhällen kring sekelskiftet 1900. Hagalund blev municipalsamhälle 1899, Huvudsta 1903, Lilla Alby 1907 och Råsunda 1911. Spårvägsbolagets dotterbolag Råsunda Förstadsaktiebolag byggde bostäder längs spårvagnslinjen för att få fler resenärer. Sedan dess har staden byggts på i omgångar, och det syns i fasaderna.

Solna stad pekar ut ett trettiotal sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Några som säger mycket om husbeståndet:

• Stenstaden i Råsunda och Råsunda villastad
• 1950-talsbebyggelsen i Råsunda, Skytteholm och Huvudsta
• Stjärnhusen i Bergshamra
• Råsta egnahem och Gamla Hagalund

Puts och tegel på flerbostadshus

I ett putsat flerbostadshus sitter skadorna oftast där vattnet samlas: under fönsterbleck, vid balkongplattornas infästning och längs sockeln. Där lagar vi med ett bruk som inte är hårdare än den puts som redan sitter på huset. På tegelfasader är det i stället oftare fogarna än stenen som har gett upp.

På 1950-talshusen är förhållandet mellan fönster, omfattningar och fasadyta en stor del av karaktären. En tjockare vägg kan ändra det helt. Där väger vi nyttan av en tilläggsisolering mot vad huset förlorar i uttryck.

Bygglov för fasadändring i Solna

Stora delar av Solna har detaljplan. Enligt Solna stads sida om fasadändring krävs alltid bygglov när byggnaden eller området är särskilt värdefullt, eller när detaljplanen anger det. Gäller ändringen ett en- eller tvåbostadshus, eller en fasad som inte vetter mot gata, torg eller park, krävs normalt inget lov.

Till en ansökan hör bland annat fasadritning och en beskrivning av material och kulörer. I kulturmiljöer kan staden begära en antikvarisk förundersökning eller ett utlåtande från en certifierad sakkunnig kulturvärden. Det tar tid att ta fram, så det bör finnas med i tidsplanen redan när styrelsen beslutar.

När gårdsfasaden kräver lov

Regeln om allmän plats bygger på tre villkor som alla måste vara uppfyllda. Enligt Boverkets vägledning om bygglov för fasadändring ska huset ligga inom detaljplan, inte vara ett en- eller tvåbostadshus och ändringen ska ske mot allmän plats. En gårdsfasad kan ändå kräva lov om detaljplanen har utökad lovplikt eller om byggnaden är särskilt värdefull.

Byggnadsminnen i Solna

Några hus i staden skyddas som byggnadsminnen, däribland radhusen i kvarteret Fyrväpplingen i Råsunda och Carl Malmstens hus i Bergshamra. Hela listan finns i Länsstyrelsens förteckning över byggnadsminnen. Strider en fasadändring mot skyddsbestämmelserna behövs tillstånd från Länsstyrelsen, utöver eventuellt bygglov från staden.

Så planerar vi en föreningsfasad

1. Besiktning. Vi går igenom alla fasader, fotograferar skadorna och knackar av putsen där det låter ihåligt.
2. Underlag till styrelsen. Du får omfattning, ordningsföljd och en bedömning av vilka fasader som vetter mot allmän plats.
3. Ställning och boende. Står ställningen på trottoaren behövs tillstånd att använda offentlig mark. Vi planerar arbetet så att varje sida är inbyggd så kort tid som möjligt.
4. Ekonomi. ROT-avdrag gäller inte för föreningens fasad, så en tydlig kostnadsfördelning per moment är extra viktig. Läs mer om vad en fasadrenovering kostar.

Frågor om ett pågående eller planerat projekt går till vår projektledare Martyna Wychowalek på 076-029 95 95.