Putsa fasad i Stockholm

Putsa fasad i Stockholm – laga i tid eller lägga om

En putsfasad kan hålla i många decennier, men bara om vatten hålls borta från underlaget. När putsen spricker letar sig regn in, fryser och spränger loss mer material för varje vinter. Det som började som en hårfin spricka blir till slut ett parti som låter ihåligt när man knackar på det.

Vi på Svexa Solutions AB putsar fasader på murade hus, betonghus och putsade regelväggar runt om i Stockholms län. Uppdragen spänner från enstaka lagningar runt ett fönster till omputsning av hela fasader. Det gemensamma är att vi alltid börjar med att förstå vilken puts huset har.

Tecken på att putsen behöver åtgärdas

• Sprickor som går genom hela putsskiktet, särskilt i hörn och runt fönster
• Partier som låter ihåliga, så kallad bom, när du knackar på dem
• Putsflagor på marken under fasaden eller på sockeln
• Vita saltutfällningar eller mörka fuktränder som inte torkar upp
• Lagningar från tidigare år som har släppt runt kanterna

Så bedömer vi skadan

En spricka i ytan säger lite om hur djup skadan är. Vi undersöker därför putsen i tre steg.

1. Knackning. Vi slår lätt över fasaden med en hammare. Ett dovt ljud avslöjar var putsen har lossnat från muren, och de partierna markeras.
2. Fuktspår. Vi letar efter mörka ränder, saltutfällningar och skador under bleck och längs sockeln. Var vattnet kommer in bestämmer vad som måste åtgärdas först.
3. Provbit. Är det oklart vilken puts huset har tar vi loss en liten bit. Hårdheten och hur den smular visar om det är kalkputs eller KC-puts.

De skadade ytorna mäts upp och fotograferas. Uppmätningen blir underlaget för offerten.

Rätt bruk på rätt underlag

Putsbruk finns i olika hårdhet. Kalkbruk är mjukt och genomsläppligt, kalkcementbruk (KC) är hårdare och rena cementbruk är hårdast. Grundregeln är att det nya bruket inte ska vara hårdare än det gamla. Ett för hårt lagningsbruk kan inte följa underlagets rörelser, och fukt stängs inne bakom det. Resultatet blir nya sprickor längs lagningens kanter.

Många hus i Stockholm som byggdes före mitten av 1900-talet har kalkputs. Där lagar vi med kalkbruk. Senare hus har oftare KC-puts, och då används ett KC-bruk som motsvarar det befintliga. Är vi osäkra tar vi loss en bit och undersöker den innan vi bestämmer oss.

Lagning eller omputsning

En lagning är rätt när putsen i stort sitter fast och skadorna är avgränsade. Vi knackar bort allt löst material tills underlaget är fast, och bygger upp lagningen i samma skikt som originalet. Ytstrukturen anpassas så att lagningen inte syns mer än nödvändigt.

Omputsning blir aktuell när stora ytor har släppt eller när tidigare lagningar med fel bruk har gjort fasaden till ett lapptäcke. Då knackas den gamla putsen ner och fasaden putsas från grunden. Det är också ett bra tillfälle att tilläggsisolera väggen, eftersom ett nytt putssystem ändå ska byggas upp.

Fuktsäkerhet och detaljer

Puts klarar regn men inte stående vatten. Fönsterbleck som saknar fall utåt, sockelplåt som leder vatten in mot väggen och stuprör som läcker förstör även en nygjord putsyta. Därför ingår kontroll av dessa detaljer när vi putsar, och justeringar finns med i offerten.

Sockeln är den mest utsatta delen. Den får stänk från marken, snö som ligger kvar och ibland vägsalt. Vi ser till att sockelputsen är anpassad för den belastningen och att marken lutar bort från huset där det går.

Putsade regelväggar från 1990- och 2000-talen

Hus med puts direkt på isolering och träregelstomme, utan luftspalt, kallas enstegstätade. Konstruktionen var vanlig från 1990-talet fram till omkring 2007, och fuktskador har hittats i många av dem, oftast vid fönster och genomföringar. Har du ett sådant hus ska väggen undersökas av en fuktsakkunnig innan putsen lagas. Ofta är det bättre att bygga om till en dränerad och ventilerad fasad än att laga ytan.

Ytbehandling och kulör

När putsen är klar avslutas ytan med en ytputs eller en avfärgning som är anpassad till bruket. Ska hela huset få en ny kulör eller målas om i sin helhet är det ett målningsjobb, och då tar vår målare för fasader över den delen. En lagad yta behöver dock oftast bara avfärgas så att den smälter in.

Lov och anmälan för putsarbetet

Sedan december 2025 krävs inget bygglov för att byta kulör eller puts på en villa eller ett radhus, om inte huset eller området är särskilt värdefullt eller detaljplanen kräver lov. Boverket går igenom undantagen på sidan Ändra fasad eller tak. Vi hjälper dig att kontrollera det med kommunen innan arbetet börjar.

Lovfrihet betyder inte att allt är fritt. Varsamhetskravet i plan- och bygglagen gäller vid varje ändring, och Boverket påpekar att det omfattar teknik och material, inte bara utseendet. På en kalkputsad fasad är det ytterligare ett skäl att laga med kalkbruk.

En anmälan till byggnadsnämnden behövs först när arbetet väsentligt påverkar husets bärande delar. Vanlig putslagning gör inte det, men större ingrepp i murverket kan göra det.

Undrar du om huset finns beskrivet som kulturarv kan du söka på adressen i kartan i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Checklista inför fasadjobbet

• Ta reda på byggåret och om fasaden har putsats om tidigare, gärna med gamla kvitton eller ritningar.
• Titta på stuprör, hängrännor och fönsterbleck vid nästa kraftiga regn och notera var vattnet rinner.
• Fotografera sprickor och lösa partier nu, så att du kan jämföra med hur det ser ut till våren.
• Boka i god tid, eftersom putsarbeten helst görs under den varma halvan av året.

Frågor under arbetet går till vår projektledare Martyna Wychowalek, som du når på 076-029 95 95.