Tilläggsisolera fasaden i Stockholm

Tilläggsisolera fasaden i Stockholm – utifrån och in

Att tilläggsisolera fasaden innebär att ytterväggen får ett extra lager isolering. Det kan göras på insidan eller på utsidan, men utvändigt är nästan alltid bättre. Den befintliga väggen hamnar då på den varma sidan av isoleringen. Den blir torrare, och risken för kondens och mögel inne i väggen minskar.

Vi på Svexa Solutions AB tilläggsisolerar fasader på villor och radhus i Stockholms län, framför allt när fasaden ändå ska göras om. Då är rivning, ställning och ny fasadbeklädnad redan en del av projektet, och isoleringen blir en mindre merkostnad.

När lönar det sig?

• Panelen eller putsen ska ändå bytas
• Väggarna är tunt isolerade, vilket är vanligt i hus byggda före 1970-talet
• Det drar kallt längs ytterväggarna, trots att fönstren är täta
• Fasaden har köldbryggor, till exempel vid bjälklag eller betongpelare

Energimyndigheten är tydlig på samma punkt. I husguidens avsnitt om isolering av ytterväggar står att åtgärden sällan lönar sig ensam, och att väggen bara bör tilläggsisoleras när fasaden ändå behöver bytas. Boverkets energiguide om att tilläggsisolera fasaden ger samma råd: räkna på kostnaden mot besparingen innan du bestämmer dig.

Vill du ha en opartisk bedömning av vilka energiåtgärder som ger mest i just ditt hus kan du vända dig till kommunens energi- och klimatrådgivare. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är kostnadsfri och kommersiellt oberoende. Boverket bedömer att vindsisolering lönar sig för de flesta hus, medan väggarna sällan gör det på energibesparingen ensam.

Fukt – det viktigaste att få rätt

Isolering flyttar var i väggen det blir kallt. När isoleringen läggs utanpå blir den gamla väggen varm, och fukt som kommer in kan torka ut. Därför är utvändig isolering den säkra vägen. Men även den kräver rätt utförande.

Arbetet ska göras när det är torrt. Stängs fukt in bakom den nya isoleringen kan den ge skador innan den hinner torka ut. Vi täcker väggen löpande och river inte mer än vi hinner stänga.

Utanpå isoleringen behövs ett vindskydd och en fasad som släpper ut fukt. På en träfasad betyder det luftspalt bakom panelen. På en putsfasad väljer vi ett dränerat och ventilerat system, inte puts direkt på isolering. Det är samma lärdom som branschen drog av de enstegstätade putsfasaderna från 1990- och 2000-talen.

Så bedömer vi väggen innan den isoleras

Isolering löser inga fuktproblem som redan finns. Den kan i stället dölja dem. Boverket skriver i sin översikt över risker vid energieffektivisering att orsaken till befintliga fuktskador i väggen måste åtgärdas innan arbetet startar. Därför börjar vi med väggen som den är.

• Stommen. När det gamla fasadmaterialet är nere kontrollerar vi syll, reglar eller murverk. Mjukt trä och mörka partier lagas innan något nytt byggs på.
• Fuktkällorna. Vi letar efter läckage vid fönster, takfot och genomföringar. Regnvatten som har letat sig in i dag gör det även bakom en ny fasad.
• Sockeln. Den nya väggen ska sluta så att vatten droppar av utanför grunden. Vi kontrollerar höjden mot marken innan isolertjockleken bestäms.

Ventilationen inomhus

Ett hus som blir tätare kan få sämre luft. Det händer till exempel om en ventil i ytterväggen byggs över eller om fönstren byts mot tätare samtidigt. Vi tar med alla befintliga ventiler i planeringen och förlänger dem genom den nya väggen. Ska fönstren också bytas kan ventilationen behöva kompletteras, och det bör en ventilationskunnig bedöma.

En tjockare vägg påverkar hela huset

Det är lätt att glömma att en tjockare vägg förändrar mer än själva ytan. Boverket varnar för att huset kan få ett ”överjäst” uttryck om anpassningarna inte görs.

Fönster och dörrar

Om väggen växer utåt hamnar fönstren längre in i fasaden. Djupa smygar ger mindre ljus och kan göra det svårt att öppna utåtgående fönster. Ofta flyttar vi ut fönstren i linje med den nya isoleringen eller bygger nya smygar och bleck. Byts fönstren ändå är det rätt tillfälle.

Takfot och sockel

Takfoten ska skjuta ut tillräckligt för att skydda fasaden mot regn. När väggen blir tjockare kan takfoten behöva förlängas. Nertill får fasaden inte hänga ut över sockeln på ett sätt som leder in vatten. Vi bygger ett nytt nedre avslut med plåt eller ett utkragat sockelparti.

Bygglov och husets karaktär

Sedan december 2025 krävs inget bygglov för fasadändringar på villor och radhus i de flesta fall. Undantaget är hus och områden som kommunen har pekat ut som särskilt värdefulla och detaljplaner med utökad lovplikt. Oavsett lov gäller plan- och bygglagens krav på varsamhet, så att husets karaktärsdrag tas tillvara. På hus med höga kulturvärden avråder vi ibland från utvändig isolering.

Checklista inför tilläggsisoleringen

• Ta fram husets energideklaration eller förbrukningen de senaste åren, så att besparingen går att bedöma.
• Notera var det drar kallt inne, till exempel vid golvet längs ytterväggarna eller i hörnen.
• Räkna ventilerna i ytterväggarna och skriv ner var de sitter.
• Bestäm tidigt om fönstren ska bytas, eftersom de ofta flyttas ut när väggen blir tjockare.
• Mät hur långt takfoten sticker ut i dag, så att du kan se hur mycket den behöver förlängas.
• Kontrollera med kommunen om huset ligger inom ett område med utökad lovplikt.

Isoleringen görs nästan alltid tillsammans med ett byte av träfasad eller en ny putsfasad. Är du osäker på om det är värt det för ditt hus ger vi dig en ärlig bedömning vid besiktningen.